Jag sitter vid köksbordet, tar min kopp i båda händerna, den värmer utan att bränna. Jag doftar och tar en mun, sluter min ögon... känner hur vinden sveper in genom fönstret, svalkar mig. Gräsmattan utanför är nyklippt, växterna i mitt fönsterbläck... nyvattnade. Hör almen rassla i vinden, och måsarnas klagosång blir munter... för mina tankar till en annan plats.
Vi uppskattar ofta ett te för dess smak och arom, men i vissa fall bör man uppskatta ett te för den känsla det förmedlar. För en månad sedan fick jag hem 100g Kabuse Cha av odlaren Nakai Seichajyo i Kyoto län; teet, inklusive de 50g Yame-Sencha från samma leverans, är nu slut, och med tanke på att jag ofta tvingas slänga te för att det hinner bli för gammalt, säger det en hel del.
Would you like to know more?
söndag 19 juli 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Om det är något te som inte ligger och blir gammalt hemma hos mig, så är det de japanska. Fast är det bara bra förslutet så...
SvaraRadera