Efter att ha provat ett antal unga Puerh på senaste (recensioner på de jag gillar kommer sporadiskt allteftersom de peakar), var både jag och mitt Yixing-lejon sugna på en vällagrad variant. Det blev en Tongqing Centenary 1998, en tät och mustigt doftande kakbit.
Följsam och varm i munnen utan att bli tjock eller jolmig, och med en doft av jord, skogssvamp och katrinplommon ger den en fatlagrad känsla (i icke te-termer alltså). Färgen i koppen är mörkt bärnstensfärgad och mycket klar, smaken är oxiderad går mot tranbär, tallbarr och kåda. Would you like to know more?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar